Tankeexperiment, inkluderande klimatkommunikation


Hade klimatkommunikatörer lyckats bättre genom att prata om klimatstörningarna så här?

Disrupt
disruption
Resurser för inkluderande klimatkommunikation och lovande klimatnudging / Tim Isaksson

Tankeexperiment, inkluderande klimatkommunikation

För de flesta är klimatstörningarna en vetenskaplig verklighet, men ännu inte en social. Därför behövs nya konversationer om klimatstörningarna. Inspirerad av den senaste klimatkommunikationsforskningen föreslår denna resurs nya ingångar till dessa konversationer och ger exempel på sådana som inte fungerar.

Allmänhetens stöd för handling i klimatfrågan är fortsatt begränsat. Trots att klimatstörningarna berör alla förknippas frågan alltjämt starkt med den politiska vänsterkanten. Och vad gäller tillräcklig ambitionsnivå har klimatfrågans inträde i finrummen – i den mån detta ägt rum – hittills inte räckt. En av de bakomliggande anledningarna till detta är hur klimatstörningarna har kommunicerats, inte minst att de lumpades samman med mindre komplicerade problem och kom att förstås som en miljöfråga bland andra (med relativt enkla lösningar). Tack och lov är dock kommunikationen mycket enklare att ändra än frågans övriga aspekter.

Kommunikatörer har pratat mycket om klimatstörningarna de senaste 30 åren – men hur? Hur ett fenomen ramas in spelar nämligen stor roll – inte för att det finns ord eller fraser som magiskt gör dig till en vinnare i den bullriga offentliga debatten (och att det räcker med att använda dessa som kosmetika på i övrigt identiska argument), men för att vissa sätt att starta konversationer eller berätta en historia har större chans än andra att leda till meningsfulla och uthålliga diskussioner. Dessutom spelar även graden av lyhördhet för publikens mångfald, i form av bakgrunder, behov och föredragna kommunikationskanaler, roll. Att åstadkomma inkluderande kommunikation i ljuset av klimatfrågans unika bredd och komplexitet har dock visat sig vara svårt, både för att det vetenskapliga fältet om klimatkommunikation inte har varit utvecklat och för att kommunikatörer inte har omfamnat generella kommunikationsvetenskapliga insikter i tillräcklig utsträckning. Den uppenbara polariseringen i sig samt en stor volym forskning visar att många misstag har gjorts – vilket innebär mycket förlorad tid.

Så var hade motverkandet och bemötandet av klimatstörningarna varit idag ifall kommunikatörer hade arbetat mer inkluderande redan från början och aktivt försökt bygga breda nätverk för engagemang? Detta är frågan ställd av det följande tankeexperimentet, vilket är informerat och inspirerat av den senaste forskningen.

Hjälp med att översätta sidan till andra språk skulle vara varmt välkommen (och att du bidragit skulle skrivas ut tydligt) – bara kontakta mig för att sätta igång.

Se botten av sidan för ett axplock av referenser samt en avslutande text, en checklista baserad på tankeexperimentet, en PDF-version, möjligheten att kommentera (gör gärna det!) samt en logg. Tankeexperimentet skapades med en global publik, och de största ideologiska strömningarna, i åtanke, även om det finns en viss lutning mot att prata med människor som för närvarande inte är så engagerade. Detta inkluderar politiskt konservativa människor, vilka har tenderat att alieneras av traditionell klimatkommunikation. Med det inte sagt att klimatkommunikation aldrig behöver inriktas mot t.ex. progressiva åhörare (i vissa rörelsebyggande situationer är det t.o.m. bäst att aktivt predika enbart för kören). Faran med att inte göra så är emellertid begränsad eftersom nettoeffekten för människor som redan är ombord sannolikt kommer vara positiv för vilken typ av rop på handling som helst. Dessutom förstår de att det är viktigare att fokusera motiveringsförsök på de mindre engagerade.

Resursens innehåll struktureras på följande sätt:


Hade klimatkommunikatörer lyckats bättre genom att prata om klimatstörningarna så här?
Du kan kopiera en länk till en jämförelse genom att klicka på dess siffra.

Missa inte checklistan efter jämförelserna.

Gå till Mer lämpliga historier – – Hjärta och/eller hjärna – – Rätt psykologiskt avstånd – – Tydligt och enkelt

Omdefinition av problemet

Förståelse för magnitud och komplexitet

Ett civilisationsproblem som är både natur- och samhällsvetenskapligt

Ett naturvetenskapligt miljöproblem


En uppsättning sammanhängande och gränsöverskridande socio-ekonomiska, filosofisk-etiska och teknologiska problem

Ett i raden av nationella policydilemman som kan debatteras en expert/politiker mot en annan


Ett vetenskapligt fält och en samhällsuppgift – ett politiskt problem – där motverkande, bemötande och förberedelse behöver diskuteras

Ett naturfenomen vars existens ska försvaras, inklusive på politisk nivå


Ett mångsidigt, unikt problem där det råder brist på enkla, rättframma lösningar

Ett problem som kan motverkas genom att emulera tidigare framgångar genom avtal om nedrustning, ozonlagret eller sur nederbörd


En trend som laddar extremväderstärningen, d.v.s. ökar sannolikheten för uppkomst och hög intensitet på ett mätbart sätt

Ett trend till vilket enskilda extrema väderhändelser aldrig kan kopplas direkt


En dopning av de befintliga sårbarheter som finns inför naturliga väder- och klimatextremer, vilka behöver bemötas och förberedas emot redan som det är

Ett helt och hållet nytt, exotiskt problem


Ett gissel som innebär att medeltemperaturen riskerar att stiga med X grader – d.v.s mycket mer på vissa platser och något lägre på andra*

Ett gissel som innebär att medeltemperaturen riskerar att stiga med X grader

* Gäller även för havsnivåhöjningen, som p.g.a. gravitationsskillnader och vindmönster kommer variera regionalt.


Något att skydda människors framtidsplaner, djur och växters förutsättningar att frodas, kvaliteten på äldrevård, dagis och sjukvård etc. från*

Något att rädda planeten/klimatet från**

* Att prata om mindre omtalade potentiella konsekvenser kan leda till nyfikenhet, ökad förståelse och förnyad energi för att engagera sig.

** Relativt abstrakt och klyschigt.


Fokus för övergripande lösningstyper

Ett gruvbrytnings-, borrnings- och avskogningsproblem

Ett utsläppsproblem*

* vilket blir värre av att föroreningen i fråga består av osynliga, luktlösa gaser


Ett problem som kräver två sammanflätande arbetsspår: ett som motverkar klimatstörningarna och ett som bemöter och förbereder inför dem

Ett problem som enbart ska förebyggas och motverkas


Ett problempussel som kräver många olika typer av lösningar, varav många förutsätter kollektiva kraftsatsningar

Ett problem vars lösningar börjar med källsortering och lågenergilampor*

* Detta kan leda både till engagemangsförstörande kognitiv dissonans, d.v.s. att tankar, känslor och handlingar inte går ihop (för hur kan detta vara rätt ambitionsnivå på ett så allvarligt problem?), och till s.k. ‘single-action bias’/‘moral licensing’, ett fenomen som innebär att folk rättfärdigar dåliga handlingar med att de gjort en bra handling någon annanstans.


Som något som nödvändiggör att vissa varor konsumeras mer sällan – men då desto mer njutningsfullt och lyxigt (t.ex. 'Lördagskött')*

Som något som nödvändiggör att vissa varor konsumeras något mer sällan (t.ex. 'Köttfri måndag')**

* Positiva associationer, får det att vattnas i munnen, sätter ett högt ankare

** Påtvingande, begränsande framtoning, negativt laddat, sätter ett lågt ankare.


Gå till Omdefinition av problemet – – Hjärta och/eller hjärna – – Rätt psykologiskt avstånd – – Tydligt och enkelt

Mer lämpliga historier

Inga svårigheter utan möjligheter

En mångfacetterad möjlighet att försäkra samhället mot en stor risk, genom att skapa robusthet mot externa chocker, och samtidigt realisera flera bonusar

En perfekt, apokalyptisk storm som ofrånkomligen kommer leda till nettoförluster*

* Självuppfyllande, bortskrämmande, leder till hopplöshet p.g.a. upplevd maktlöshet.


En källa till tekniska/veten-skapliga framsteg och socialt nytänk som går att föreställa sig i form av transformativa framtidsvisioner – t.ex. en ny industriell revolution

En olycklig konsekvens av status quo som ska hanteras genom smärre justeringar av det senare


En utmaning där handling minskar de bördor som dagens och morgondagens människor besudlas med och även medför många samfördelar (co-benefits)*

En utmaning som tvingar människor att välja mellan att behålla sin välfärd och sina roligheter å ena sidan och att göra uppoffringar för klimatets skull å den andra

* En chans – i form av ett av mänsklighetens viktigaste val någonsin – att ställa om luft från förorenad till ren; vatten från giftigt till livgivande; energi från odemokratisk och avlägsen till demokratisk och lokal; ekonomier från fossila och eftersläpande till toppmoderna och ledande i konkurrenskraft; halvkvalificerade arbetsmarknader från känsliga mot global dynamik till åtnjutande av robusta jobb nödvändiga för motverkande, bemötande och förberedande; flora- och faunautrotande till ömsesidigt gynnsamt frodande; skogar från skövlade till blomstrande; slösande slit & släng till ett cirkulärt eliminerande av avfall; städer från bilars till människors; ojämlikheter till jämlikheter; nedåtgående samhällelig sammanhållning till en uppgående stolthet över ens gemenskap; och internationella stridigheter till internationellt samarbete.


Ett trångmål där sannolikheter kan ses på ur en positiv vinkel (“Agerande nu kan begränsa sannolikheten för […] till 20 %”)

Ett trångmål där sannolikheter alltid ses på ur en negativ vinkel (“Utan agerande nu blir sannolikheten för […] 80 %”)


En bieffekt av fossilbränsleeran – vilken, bör det kommas ihåg, har fört med sig mycket gott, inklusive mycket kunskap att dra nytta av

Ett konsekvens som våra olje- och kolförbannelser – vilka borde ha stoppats i sin linda – har gett upphov till


En svårighet där handling nu dock kan åstadkomma större chans att undvika nutida och framtida förluster – samt kan åtgärda försämringar som redan skett*

En svårighet som dock också innebär möjligheter att realisera nutida och framtida vinster och förbättringar**

* Allt detta är ett försök att kombinera loss och gain framing, eftersom en väldigt hög grad av kontextberoende gör det svårt att säga vad som fungerar bäst ens för en given situation Inspiration, p. 10].

** Detta är bra och viktigt men kanske alltså kan göras ännu bättre genom att nämna både förluster och vinster – och att sammankoppla dem till ett sammanhängande argument.


Välkommen debatt

Ett övergripande politikområde som kräver en hundraprocentigt ärlig och seriös debatt

Ett övergripande politikområde som kräver hundraprocentig konsensus kring lösningarna


En fråga där det är skillnad på att vara orolig och på att acceptera de föreskrivna lösningarna

En fråga där att vara orolig innebär att en måste skriva under på en viss politisk rörelses politik


Ett livsavgörande val för mänskligheten att tala med folk om

Ett livsavgörande val för mänskligheten att tala till folk om


Något att beskriva, ja, men också något som kräver utbyte av berättelser och tolkningar genom dialog och diskussion – både filosofisk och vardaglig*

Ett problem där engagemang och lösningar naturligt följer på – och är direkt proportionerliga mot – fakta och förutsägelser

* [Gå till guide om ]


Pepp

En utmaning som kräver en positiv vision, t.ex. att bygga X solcellsfabriker/år, att nå en viss andel cirkulär ekonomi eller att köra ett 'race till noll [fossila bränslen]'

En utmaning som kräver minskade utsläpp och minskad tillväxt (i den linjära, ägarskapsfokuserade ekonomin)*

* Minskningar är mycket mindre entusiasmerande och människovänliga än ökningar.


Ett engagemang att vara stolt över och må bra av, eftersom en gör stor nytta och uppfattas som en god och respektabel person*

Ett engagemang som en måste vara beredd att offra mycket för, särskilt sådant som är roligt

* Inklusive genom att det är häftigt med solpaneler och elbilar. Märk dock väl att det finns en risk med att betona personlig status – en självfokuserande, extrinsisk värdering – i alltför hög grad eftersom det under vissa förhållanden kan leda till minskat långsiktigt engagemang. Mer om detta nedan. Om klimatstörningarnas konsekvenser tidigare har åberopats bör än större försiktighet med att anspela på distinktivitet iakttas, eftersom folk som befinner sig i uppskrämd sinnesstämning tenderar att vara mer öppna inför budskap som istället inriktar sig på kollektivitet [Källa, p. 74–75].


Ett kollektivt hot som vi alla måste hjälpa till att motverka, bemöta och förbereda oss inför – tillsammans, med goda stödstrukturer

Ett hot som du bör engagera dig i eftersom det är ditt fel*

* Skam och skuld engagerar sällan.


En överhängande fara för trygghet, frihet, autonomi, social samhörighet och samhälleliga institutioner

En överhängande fara för plånboken


Undvik att landa i extremer

Ett svårt pussel där det realistiska är att ta hotet på allvar och där status quo är det riktigt radikala

Ett svårt pussel vars lösningar är radikala och orealistiska


Ett ständigt pågående aktivt val mellan en rimlig överlevnadsstrategi och en kortsiktigt marginellt höjd levnadsstandard

Ett val – att en gång för alla ta ställning till – om att bli en klimathjälte


En anledning att försöka gå med lätta steg på jorden genom att agera (klimat)-vänligt och (klimat)artigt mot medmänniskor och omgivning

En anledning att tänka grönt, handla grönt, leva grönt*

* En smidig genväg som dock är kraftigt politiskt förknippad.


Ett hot som avsiktligt illasinnade parter har förvärrat genom att målmedvetet så falskt tvivel och mörklägga kunskap

Ett hot vars upphov – fienden – är alla som jobbar inom fossil-energibranschen*

* alternativt där det inte finns någon fiende, eftersom vi alla är medskyldiga.


En faktor som i samspel med icke-klimatrelaterade faktorer såsom konflikter och förd politik påverkar migrationsmönster, framförallt inhemskt och kortväga*

En fråga vi bör itu med om vi inte vill ha okontrollerad internationell migration och massiva flyktingvågor**

* [Källa 1] [Källa 2]

** Rädslebaserad taktik som riskerar att leda till försvarsmekanismer och/eller aktivera värderingar som är icke-hjälpsamma i hanterandet av klimatstörningarna.


En olycklig sidoeffekt – av huvudsakligen välkomna framsteg – vars lösningar är både botten-upp och top-down, inklusive i form av smartare statlig styrning

Ett marknadsmisslyckande som kräver förstorad statlig styrning för att åtgärda


Gå till Omdefinition av problemet – – Mer lämpliga historier – – Rätt psykologiskt avstånd – – Tydligt och enkelt

Hjärta och/eller hjärna

Både och

En domän där förespråkarna för handling gör lika stor plats för känslor som för rationellt tänkande

Ett optimeringsproblem


En kognitiv fälla som behöver adresseras både via hjärnans automatiska, snabba del* och dess reflektiva, långsamma del

Ett huvudbry som kan lösas genom att helt enkelt fortsätta servera folk mer fakta


Ett trångmål med en stor moralisk* komponent som måste beaktas: folk vill göra det de anser är rätt

Ett krux där handling eller icke-handling bäst beslutas utifrån en strikt ekonomisk nyttokostnadsanalys

* T.ex. i form av konservativa argument om lojalitet mot ens innegrupp, förvaltarskap av den helgade naturen och att minska resursslöseri; liberala argument om att minska åsamkad skada överallt och att bekämpa orättvisor; vilket arv en lämnar efter sig; fredlig patriotism; eller ansvarstagande. [Gå till masteruppsats, s. 14] Överlag ett mer godvilligt, omtänksamt samhälle.


En ofta svårfångad kraft som kräver statistik och globala narrativ för att förstås – men också (enkla) mänskliga historier med karaktärer som en kan identifiera sig med

En uppenbart brådskande komplikation, visar ju siffrorna och dessa storskaliga förändringar


Mångfald av känslor och värderingar

En utmaning som arbetar med hela känslopaletten – sympati, rädsla, sorg, glädje, vrede, meningsfullhet – och därmed kräver lämpliga stöd- och högtidsstrukturer

Ett predikament att vara livrädd för


En fråga som våra intrinsiska, självöverskridande värderingar (hjälpsamhet, att vara ett med naturen, altruism och rättvisa etc.) kräver handling i*

Ett fält inom vilket incitament och appeller till våra extrinsiska, självcentrerade värderingar (välstånd, status, hierarki) motiverar handling**

* Kanske kan ekonomisk utveckling för hela lokalsamhället/landet/världen, beroende på vad den givna personen bryr sig mest om, också inkluderas här. Så inte ekonomisk vinning för sig själv utan snarare för kollektivet, och inte för sakens skull utan för trygghet, frihet och för att värna om mångfalden av intressen och passioner.

** Det finns forskning som tyder på att en kombination av extrinsiska och intrinsiska värderingar inte verkar fungera bättre än att enbart tilltala intrinsiska värderingar – och att det kan vara mer framgångsrikt även för mottagare med extrinsiskt orienterade personligheter att enbart inrikta sig på intrinsiska värderingar. [Källa]


Ett existentiellt hot som vi behöver bemöta rakt på med mod, öppna ögon och verktyg redo och med ärlig och balanserad nyhetsuppdatering som stöd

Ett hot, ja, men egentligen inte – om vi bara sätter igång är det inga problem*

* Riktigt hopp handlar inte om att radera all rädsla och allt tvivel eller att trivialisera utmaningen genom att måla en överdrivet positiv bild.


Ett problem att belysa med autentiska bilder på relaterbara, lösnings-orienterade människor som agerar för att adressera de storskaliga orsakerna*

Ett problem för alltid förknippat med samma bilder: isbjörnar, bolmande skorstenar och brinnande jordklot

* [Gå till Climate Visuals-projektet]


Gå till Omdefinition av problemet – – Mer lämpliga historier – – Hjärta och/eller hjärna – – Tydligt och enkelt

Rätt psykologiskt avstånd

[Gå till guide om hantering av klimatstörningarnas psykologiska avstånd]

Skriv inte på näsan

Ett kontextberoende orosmoment som kräver förståelse för att ideologi, världsbild, grupptillhörighet och demografi alltid färgar uppfattningar*

Ett orosmoment så stort och allmängiltigt att ett budskap borde passa alla

* vilket också innebär att ingen enskild budbärare passar alla. Det är betydligt mer sannolikt att ett budskap går hem om budbäraren är någon – inklusive grästoppsledare (ledare för gräsrötterna) – som åtnjuter tillit i gruppen i fråga.


Ett fält där det på alla skalor finns meningsfulla sätt för politiker, institutioner, näringsliv och individer att agera – inte minst i nivåöver-skridande samarbete*

Ett ansvar för politikerna/konsumenterna

* Att folk känner att de själva kan verka meningsfullt i frågan är kritiskt viktigt.


Ett huvudbry med kraftfulla individ- och gruppspecifika logiker men fortfarande med ett gemensamt grupp- och gränsöverskridande mål

Ett huvudbry i avsaknad av målgrupper specificerade bortom ett odefinierat 'vi'*

* Vilka är ‘vi’? Det är väldigt brett och kan ofta tolkas som att någon försöker föra ens talan utan tillåtelse, vilket riskerar att stöta bort stora delar av befolkningen.


Ett hårt slag mot människans upplevda relation till naturen, vilket visar behovet av försiktighet, ärlig reflektion och ödmjukhet inför utmaningens svårighet

Ett hårt slag mot människans upplevda relation till naturen, ja, men det innebär inte att det finns utrymme för vagheter (t.ex. “Det kan vara så att...”)


Ett svårsmält problemkomplex vars existens och lösningar vissa fortfarande inte är övertygade om, vilket måste respekteras och adresseras*

En enkel och uppenbar sanning som vissa fortfarande förnekar** eller är skeptiska till***

* [Gå till guide om varför vissa fortfarande är oövertygade om vissa av klimatstörningarnas aspekter]

** Dömande och polariserande. Bör reserveras för de organiserade tidstjuvarna, de som medvetet sår falskt tvivel.

*** En egenskap som egentligen kännetecknar ett gott vetenskapligt förfarande men som tyvärr har kapats av de organiserade försinkarna.


Direkt relevant

En farlig röra som kollektivt behöver redas ut för att skydda de som folk bryr sig om och ansvarar för, både vad gäller liv och livskvalitet

En farlig röra som vi behöver reda ut för att skydda människor (eller djur) långt bort som vi aldrig kommer träffa


En riskförvärrare som gör livet mindre tryggt och förutsägbart vad gäller sådant som mottagaren är passionerad om*

En riskmultiplikator för allt som ligger precis framför nästippen**

* Varför bör åhöraren placera klimatstörningarna i sin ‘pool of worry’?

** ‘Personalisering’ är ett mer fruktfullt sätt att tänka när det gäller att hantera klimatstörningarnas psykologiska avstånd än vad enkel lokalisering är. Dessutom kan lokalisering av budskap vara viktigare för att boosta bemötande av/förberedande inför klimatstörningarna än för att boosta motverkande av dem. [Gå till guide om hantering av klimatstörningarnas psykologiska avstånd]


En lokal tillika global samhällsförhandling som i varje utföring lägger högst nivåspecifika konsekvenser på bordet

Den enda delen av samhällsförhandlingen som handlar om konsekvenser som i hög grad är geografiskt ospecificerade


Ett bekymmer som ständigt behöver kommuniceras, eftersom det ständigt kommer vara aktuellt

Ett bekymmer att fokusera på i kölvattnet av extremväder och under stora internationella möten


Ett nät av stora och mindre konsekvenser: från skogsbränder som skapar eldspridande åska till saltförorenade brunnar och brist på snögubbssnö*

En uppsättning apokalyptiska konsekvenser: katastrofala tröskeleffekter, kollapsade istäcken, försvunna kuster, förödande torkor, galna stormar**

* Och även de känslor/förnimmelser som olika konsekvenser kan leda till: hunger, törst, begränsade valmöjligheter etc. Att prata om mindre omtalade potentiella konsekvenser kan leda till nyfikenhet, ökad förståelse och förnyad energi för att engagera sig (eftersom klichéer kan vara uttröttande).

** Riskerar att bli alldeles för jobbigt, vilket får försvarsmekanismer att kicka in. När konsekvenser kommuniceras bör alltid relevanta, möjliga och meningsfulla lösningar också presenteras.


En trend som medför fler översvämningar, skogsbränder och våldsamma stormar*, p.g.a. temperaturökningar och stigande havsnivå

En trend som medför temperaturökningar och stigande havsnivå

* Och även de känslor/förnimmelser som konsekvenserna leder till kanske: hunger, törst, begränsade valmöjligheter på olika sätt.


Nuets relation till framtiden

Osäkerheter i tid – t.ex. “Havsnivån kommer stiga med minst 50 cm och detta kommer inträffa någon gång mellan 2060 och 2093”*

Osäkerheter i utfall – t.ex. “År 2072 kommer havsnivån ha stigit mellan 25 och 68 cm, med 50 cm som medelvärde för förutsägelserna”

* [Källa] [Gå till inramningsquiz, se fråga 4] [Gå till guide om kommunikation av kvarvarande osäkerheter kring klimatstörningarna].


Något som bör tas tag i idag, eftersom det kan minska – och försäkra emot – framtida risker som t.ex. sjukdoms-spridning och färsk-vattenbrist*

Något som om vi inte agerar nu kommer straffa oss med alltmer ökande vrede, för att bli särskilt apokalyptiskt runt 2100/2050

* Detta har också en positiv betoning, vilket kan skapa mer engagemang.


En chans att se sig själv och sitt avtryck i ögonen – och sen att ta, för att lämna ett bra arv efter sig*

En ödesfråga som vi måste ta itu med för framtida generationers skull

* Låter personen i fråga förlänga sig själv in i framtiden snarare än att be den tänka på andra människor.


Gå till Omdefinition av problemet – – Mer lämpliga historier – – Hjärta och/eller hjärna – – Rätt psykologiskt avstånd

Tydligt och lättförståeligt

Skippa vetenskaplig jargong

Som i behov av motverkande

Som i behov av mitigering*/förebyggande**

* Ovanligt ord som får klimatstörningarna att låta icke-akuta.

** Låter som att konsekvenserna ligger i framtiden.


Som i behov av bemötande och förberedande

Som i behov av anpassning*

* Mer reaktiva än proaktiva vibbar.


En allvarlig avvikelse i kolets och vattnets kretslopp, de som allt liv är uppbyggt på

En reaktion som svar på en obalans i en komplex kedja av biologiska, kemiska och fysiska cykler och samspel


Med termer som ’miljon-delar’, ‘miljarder ton växthusgaser’, ‘själv-förstärkande ond spiral’, ‘förståelse’ och 'max 2 grader Celsius extra'

Med termer som ‘ppm’, ‘GtCO2e’, ‘positiv återkoppling’, ‘teori’ och 'tvågradersmålet'*

* Vetenskaplig jargong misstolkas ofta och kan alienera folk. Dessutom straffar sig användning av ord som är svåra att uttala.


Ett fenomen som äger rum för att människans förorening av atmosfären fångar in 4 Hiroshima-bomber extra värmeenergi – varje sekund*

Ett fenomen som äger rum för att vi har ökat koncentrationen av växthusgaser i atmosfären från 280 ppm till 400 ppm

* [Källa].


En policyutmaning som behöver föroreningsavgifter, så att det kostar att släppa ut

En policyutmaning där externaliteter behöver internaliseras genom koldioxidprissättning*

* Det har relevans för detta sammanhang att ordet ‘skatt’ är oerhört ogillat [Gå till masteruppsats, s. 11]. 'Kompensation' är också en lovande ersättare [Gå till inramningsquiz, se fråga 1].


Ett problem som gasen koldioxid orsakar genom att göra Jordens täcke tjockare

Ett problem som CO2 orsakar genom att fånga in utgående värme


Undvik tolkningsfällor

'Klimatstörningar', ‘global upphettning’ eller 'väderföroreningen'*

'Global uppvärmning’** eller ‘klimatförändringar'***

* Lätt att förstå och direkt hälsorelaterat – och alla ogillar dåligt väder.

** Svårtolkat, kan låta välkommet, hanterar kalla vintrar dåligt.

*** Ambivalent, bjuder in till fokus på naturlig variation.


Ett vetenskapligt fält där det första som forskarna bör kommunicera är vad de vet med säkerhet*

Ett vetenskapligt fält i vilket det första som forskarna bör kommunicera är de osäkerheter som kvarstår

* [Gå till guide om kommunikation av kvarvarande osäkerheter kring klimatstörningarna]


Ett forskningsområde som hårt arbetande klimatforskare ständigt försöker förstå ännu bättre, inte minst i ett meteorologiskt samarbete kallat IPCC

Ett forskningsområde med IPCC i spetsen, en FN-organisation i vilken forskare och representanter för världens regeringar skriver forskningssynteser*

* Kan leda till ideologiskt drivna misstankar om en världsregering.


Något som med 90–100 % sannolikhet beror på mänsklig aktivitet

Något som väldigt sannolikt beror på mänsklig aktivitet*

* Tolkas av de flesta som mycket lägre än 90 %. [Gå till inramningsquiz, se fråga 9]


En kollektiv såväl som individuell prövning som kräver många stora bäckar för att bilda en tillräckligt kraftfull flod

En kollektiv “många bäckar små...”-prövning


En chock i mänsklighetens livsuppehållande system – som under civilisationens historia varit relativt stabilt – som en ska vara övertygad om

En chock i vårt livsuppehållande system, som under civilisationens historia varit relativt stabilt, som en ska tro


En uppsättning bekymmer med olika grader av associerad risk*

En uppsättning bekymmer med olika grader av associerad osäkerhet

* [Gå till guide om kommunikation av kvarvarande osäkerheter kring klimatstörningarna]


Ett enormt huvudbry som genom dagens orimliga utveckling* endast kommer förvärras

Ett enormt huvudbry som genom dagens ohållbara utveckling** endast kommer förvärras

* Direkt, skarpt och lättförståeligt.

** Kan tolkas på väldigt många olika sätt, kräver vetskap om vad som är hållbart, har blivit en klyscha med numera tveksam nytta.


En potentiellt sett civilisationsutvecklande sporre med steg som inbegriper en omställning till ren energi*

En potentiellt sett civilisationsutvecklande sporre med steg som inbegriper en omställning till förnybar energi**

* Är rättframt och kopplar väl samman med föroreningsinramningar.

** Är ganska diffust och i behov av tydliga definitioner. Dessutom kan dess uteslutande av kärnkraft alienera folk på ett onödigt sätt.


 

Dags att starta en ny konversation

Ifall kommunikatörer konsekvent hade pratat om klimatstörningarna som i bubblorna till vänster hade världens samhällen antagligen varit mycket bättre positionerade än för närvarande för att motverka, bemöta och förbereda inför klimatstörningarna (är det någon punkt du inte håller med om, vänligen kommentera nedan!). Snarare än att vara polariserande och att lämna alltför många människor oengagerade hade klimatfrågan kunnat vara vad en all-inkluderande utmaning som alla människor gladeligen engagerar sig i eller åtminstone uttrycker stort stöd för.

Med det inte sagt att det inte finns rum för dispyter – tvärtom! Som några av jämförelserna ovan visar är mer passionerad debatt (på kort sikt) en förutsättning för att hitta gemensam mark (på lång sikt). Detta kräver dock att debatten flyttas från klimatforskningen till vad dess resultat betyder för människor, till vilka policys vi bör anta och till vilka värderingar vi kollektivt ska främja.

Det är alltså uppenbart att tiden är inne för förbättrad klimatkommunikation. Det som förespråkas ovan är ingen universallösning – allting är kontextberoende, mer testande behövs och alltihop är på tok för binärt för en fråga vars kommunikation alltid behöver skräddarsys och kommer stöta på motstånd – men de kan ändå vara till nytta. För kommunikatörer behöver genast byta ut den allmänna debattens förhärskande konceptuella inramningar (specifika budskap och smart språk). Dessutom – och ännu viktigare – behöver de också så snabbt som möjligt ersätta de djupa inramningar som aktiverar självfokuserande (extrinsiska) värderingar med sådana som istället aktiverar de djupt hållna självöverskridande, medkännande (intrinsiska) värderingar som vi alla delar.

Observera att om-inramning inte bör och inte behöver inbegripa oärlighet eller manipulation: imperativet att alltid kommunicera sanningsenligt rår inte på att det alltid finns flera sätt att presentera information och idéer. Precis som att det inte finns neutrala beslutsarkitekturer vad gäller nudging (vilket viss framing kan ses som) finns det inte heller något sådant som neutral kommunikation.

Observera också att det är viktigt att komma ihåg att ingen enskild budbärare passar alla. Det är betydligt mer sannolikt att ett budskap går hem om budbäraren är en ledare – t.ex. en politiker eller grästoppsledare (ledare för gräsrötterna) av olika sorter – som mottagargruppen litar på.

Checklista

Det följande är ett försök till en checklista baserat på tankeexperimentet som kan användas för att informera strategier och taktiker som ämnar skapa inkluderande klimatkommunikation:


Tänk holistiskt

Klimatstörningarna är en spegel som påverkar våra perspektiv på oss själva och allting på planeten, så det är orimligt att tänka att det finns magiska ord eller att envägskommunikation kan åstadkomma mycket på egen hand – men som del av breda aktiviteter för allmänt engagemangsbyggande och stora narrativ kan de vara till stor hjälp…


Ge konversationspartnern anledning att stanna

Riktigt bra lösningar är inte heller silverkulor, helt enkelt för att alla inte kommer tycka att de är riktigt bra och därmed kan bli bortskrämda – så överväg att tänka 'värderingarna-uppåt' istället för ‘siffror/förslag-nedåt’ och gå med snarare än mot folk när deras hjärnor utvärderar det underliggande problemet genom att arbeta baklänges från lösningar de gillar/ogillar…


Håll det simpelt

…Dessutom hjälper det om du gör det enkelt att förstå problemets orsaker och magnitud och dess lösningar (inklusive genom att använda språk och siffror som folk enkelt förstår) – och berätta enkla och väl sammanhängande berättelser (och gärna nya sådana, för att öppna upp klimatstoryn för en mångfald av nya tolkningar)…


Acceptera komplexitet

…Trivialisera samtidigt inte problemets skala och svåra karaktär – och vet att även en väldefinierad publik kommer reagera på många olika sätt på ett budskap och att alla dessa förtjänar att höras och debatteras såväl offentligt (men inte på falskt balanserade sätt mellan lömska PR-experter och media-ovana forskare) som runt köksbordet…


Skräddarsy ditt budskap (med nyheter, utan överförenklingar)

…Rama därför in budskapet runt saker som publiken är passionerad om (och runt möjligheten att åstadkomma ökad sannolikhet att undvika skador till dessa), helst i termer av konsekvenser som åhörarna tidigare kanske inte har hört talas om, snarare än att bara försöka förse folk med mer fakta – men anta inte att du vet vad detta är (med andra ord, ta reda på det på förhand om det är möjligt)…


Känslor måste adresseras – och nyttjas

…En ärlig redogörelse för sannolika konsekvenser behöver sen vara tillmötesgående i att skapa stödjande utrymme för att (kanske vilt) diskutera frågan och omfamna de känslor som kommer följa, särskilt för att förhindra försvarsmekanismer från att kicka in och att istället använda dessa känslor som katalysatorer för engagemang…


Alla gillar bra handling

…En central del av detta är att inte glömma att koppla konsekvenser till meningsfulla och relevanta lösningar (‘försäkringar’ mot klimatrisker) som existerar på alla nivåer, både i form av motverkande och i form av respons och förberedelse – men var noggrann med att inte förminska vidden på de nödvändiga förändringarna och med att kommunicera de samfördelar och positiva visioner som kan förverkligas (och gör så på konstruktiva sätt snarare än genom att överdriva och 'bright-sida' genom att säga att allting kommer gå bra)…


Säg inte åt folk vad de ska tänka

…Men kom ihåg att det, som alltid, är ett stort nej-nej att ta sig tolkningsföreträde (inklusive genom att sprida undergångspropaganda och andra binära, extrema åskådningar) – så länge man inte uppsåtligen förstör något är det OK att att vara icke-övertygad om allt klimatrelaterat (men försök dirigera frågetecknen mot tillgängliga lösningar istället för mot klimatforskningen)…


Värdera de rätta värderingarna

…Detta betyder emellertid inte att dåliga narrativ och inramningar ska accepteras – t.ex. behöver inramningar som främst aktiverar självfokuserade, extrinsiska värderingar dränkas ut av de som främst aktiverar självöverskridande, medkännande, intrinsiska värderingar relaterade till empati och omsorg, och personaliserade narrativ om vad som står på spel behöver ersätta opersonliga, avlägsna narrativ…


Skjut inte fram vad du kan göra idag

…Tillräcklig klimathandling behöver nämligen starta omedelbart – så prata mest om nutiden, inklusive genom att koppla framtiden till nuet, t.ex. genom att fokusera mer på arv och de stigberoenden som beslut idag leder till än på ofödda människor…


Vad forskning är och inte är

…Vetenskap är emellertid inte en kristallkula (vilket innebär att fokuset bör ligga på vilka konsekvenserna kommer att bli istället för på vilket specifikt år de kommer realiseras) utan snarare en metod för att ställa alltmer precisa frågor om världen – så se till att mottagarna förstår att klimatstörningarnas grunder är definitivt fastställda sen länge men att ännu mer detaljerad kunskap ständigt utvecklas (vilket innebär att osäkerheter ska behandlas som varningar om försiktighet, inte ursäkter för passivitet), precis som med all forskning…


Arbeta med det undermedvetna

…Till exempel, och slutligen, har utvecklingar inom psykologi under de senaste årtiondena uppdagat många av anledningarna till varför du inte bör vara överraskad om ett budskap inte får någon effekt trots att det är perfekt format, nämligen p.g.a. hjärnans automatiska system med dess tumregler och skevheter. Det är därför som nudging (och stark politik) är ett nödvändigt komplement till kommunikation.

PDF-version


Download “Tankeexperiment pdf” Tankeexperimentet.pdf – Downloaded 135 times – 455 KB


Log

13 dec 2016: Laddad tärningNärliggande, inte underliggandeMetafor: koltäckeLördagsköttVad betyder i genomsnitt?SårbarhetsdopareTala med, inte till

Alla andra jämförelser fanns vid resursens lansering i oktober 2016.

Inspiration

Akademiska artiklar

Bain, P. el al. (2015). Co-benefits of addressing climate change can motivate action around the world. Nature Climate Change, 20150928. DOI: 10.1038/NCLIMATE2814.

Ballard, T. & Lewandowsky, S. (2015). When not if: The inescapability of an uncertain climate. Philosophical transactions of the Royal Society A 373: 20140464. DOI: 10.1098/rsta.2014.0464.

Bernauer, T. & McGrath, L.F. (2016). Simple reframing unlikely to boost public support for climate policy. Nature Climate Change. DOI: 10.1038/nclimate2948.

Bostrom, A., Böhm, G. & O’Connor, E. (2013). Targeting and tailoring climate change communication. Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change 4: 447–455.

Brügger, A., Morton, T.A., & Dessai, S. (2015). Hand in hand: Public endorsement of climate change mitigation and adaptation. PLoS One 10(4): e0124843. DOI: 10.1371/journal.pone.0124843. 17 pp.

Butler, C., Demski, C., Parkhill, K., Pidgeon, N. & Spence, A. (2015). Public values for energy futures: Framing, indeterminacy and policy making. Energy Policy 87: 665–672.

Campbell, T.H. & Kay, A.C. (2014). Solution aversion: On the relation between ideology and motivated disbelief. Journal of Personality and Social Psychology 107(5): 809–824.

Drews, S. & van den Bergh, J.C.J.M. (2015). What explains public support for climate policies? A review of empirical and experimental studies. Climate Policy. DOI:10.1080/14693062.2015.1058240.

Feygina, I., Jost, J.T., Goldsmith, R.E. (2010). System justification, the denial of global warming, and the possibility of “system-sanctioned change”. Personality and Social Psychology Bulletin 36(3): 326–338.

Guenther, S. & Obradovich, N. (2016). Collective responsibility amplifies mitigation behaviors. Climatic Change 137(1): 307–319.

Hine, D.W., Marks, A.D.G., Nunn, P., Phillips, W.J., Xue, W. & Zhao, S. (2016). Combining threat and efficacy messaging to increase public engagement with climate change in Beijing, China. Climatic Change 137(1): 43–55. Nature Climate Change 2: 243–247.

Ho, E.H., Budescu, D.V., Dhami, M.K., Mandel, D.R. (2016). Improving the communication of uncertainty in climate science and intelligence analysis. Behavioral Science & Policy 1(2): 43–55.

Lakoff, G. (2010). Why it matters how we frame the environment. Environmental Communication 4(1): 70–81.

Markowitz, E.M. & Shariff, A.F. (2012). Climate change and moral judgement. Nature Climate Change 2: 243–247.

McCright, A.M., Charters, M., Dentzman, K. & Dietz, T. (2016). Examining the effectiveness of climate change frames in the face of a climate change denial counter-frame. Topics in Cognitive Science 8: 76–97.

Morton, T.A., Rabinovich, A., Marshall, D. & Bretschneider, P. (2011). The future that may (or may not) come: How framing changes responses to uncertainty in climate change communications. Global Environmental Change 21: 103–109.

Moser, S. (2016). Reflections on climate change communication research and practice in the second decade of the 21st century: What more is there to say? WIREs Climate Change 7(3): 345–369.

Nisbet, M.C. (2009). Communicating climate change: Why frames matter for public engagement. Environment 51(2): 12–23.

Painter, J. (2015). Taking a bet on risk. Nature Climate Change 5(4): 286–288.

Rickard, L.N., Yang, Z.J. & Schuldt, J.P. (2016). Here and now, there and then: How ‘departure dates’ influence climate change engagement. Global Environmental Change. DOI: 10.1016/j.gloenvcha.2016.03.003. 11 pp.

Sapiains, R., Beeton, R.J.S., Walker, I.A. (2016). Individual responses to climate change: Framing effects on proenvironmental behaviors. Journal of Applied Social Psychology 46: 483–493.

Schor, J. (2015). Climate, inequality, and the need for reframing climate policy. Review of Radical Political Economics 47(4): 525–536.

Slovic, P. (1999). Trust, emotion, sex, politics, and science: Surveying the risk assessment battlefield. Risk Analysis 19(4): 689–701

Stern, P.C. (2016). Sociology: Impacts on climate change views. Nature Climate Change 6(4): 341–342.

van der Linden, S., Maibach, E., & Leiserowitz, A. (2015). Improving public engagement with climate change: Five “best practice” insights from psychological science. Perspectives on Psychological Science 10(6): 758–763.

Wolsko, C., Ariceaga, H. & Seiden, J. (2016). Red, white, and blue enough to be green: Effects of moral framing on climate change attitudes and conservation behaviors. Journal of Experimental Social Psychology. 65: 7–19.

Rapporter/guider

CCCAG [Climate Change Communication Advisory Group] [Corner, A., Crompton, T., Davidson, S., Hawkins, R., Kasser, T., Lertzmann, R., Lipman, P., Lorenzoni, I., Marshall, G., Mundy, C., O'Neil, S., Pidgeon, N., Rabinovich, A., Randall, R. & Whitmarsh, L.]. (2010). Communicating climate change to mass public audiences. Cardiff University School of Psychology, Cardiff.

Climate Nexus. The candidate's guide to climate change. Climate Nexus, New York.

Climate Outreach. (2015). Guide: Managing the psychological distance of climate change. Climate Outreach, Oxford.

Climate Outreach. (2015). Guide: Why are people still sceptical about climate change? Climate Outreach, Oxford.

Corner, A., Marshall, G. & Clarke, J. (2016). Communicating effectively with the centre-right about household energy-efficiency and renewable energy technologies. Climate Outreach, Oxford.

Corner, A., Lewandowsky, S., Phillips, M. & Roberts, O. (2015). The uncertainty handbook. University of Bristol, Bristol.

CRED [Center for Research on Environmental Decisions] & ecoAmerica. (2014). Connecting on climate: A guide to effective climate change communication. New York and Washington, D.C., respectively.

Crompton, T., Weinstein, N., Sanderson, B., Kasser, T., Maio, G. & Henderson, S. (2014). No cause is an island: How people are influenced by values regardless of the cause. Common Cause Foundation, London.

Kahan, D., Peters, E., Braman, D., Slovic, D., Wittlin, M., Lagrimare Ouellette, L. & Mandel, G. (2011). The tragedy of the risk-perception commons: Culture conflict, rationality conflict, and climate change. Cultural Cognition Project Working Paper No. 89. The Cultural Cognition Project at Yale Law School, New Haven, CT.

Marshall, G., Corner, A., Roberts, O. & Clarke, J. (2016). Faith & climate change: A guide to talking with the five major faiths. Climate Outreach, Oxford.

Marshall, G. & Corner, A. (2015). Starting a new conversation on climate change with the European centre-right. Climate Outreach, Oxford.

SEI [Stockholm Environment Institute] [Vulturius, G., Davis, M. & Bharwani, S.]. (2016). Building bridges and changing minds: Insights from climate communication research and practice. Discussion brief.

Böcker

Cialdini, R. (2016). Pre-suasion: A revolutionary way to influence and persuade. Simon & Schuster, New York.

Corner, A. & Clarke, J. (2016). Talking climate: From research to practice in public engagement. Palgrave Macmillan, London.

Kahneman, D. (2012). Thinking, fast and slow. Penguin Books Ltd, London.

Marshall, G. (2014). Don’t even think about it: Why our brains are wired to ignore climate change. Bloomsbury USA, New York.

Stoknes, P.E. (2015). What we think about when we try not to think about global warming: Toward a new psychology of climate action. Chelsea Green Publishing, White River Junction, Vermont.

Annat

Hayhoe, K. (2016). Global Weirding with Katharine Hayhoe [YouTube Channel]. KTTZ, Texas.

Klimatpodden (2015). Renee Lertzman – We need to create space to share our stories [Podcast]

Malhotra, D. (2016). How to build an exit ramp for Trump supporters. Harvard Business Review, 20161014.

Kommentarer

Tycker du vad jag säger känns rimligt? Eller inte? Vänligen dela med dig av dina tankar. Och om du har förslag på fler 'säg/säg inte'-kombinationer så skulle jag gärna lägga upp dem här (om argumenten är övertygande). Föredrar du andra kommunikationsvägar? Du kan eller använda kontaktformuläret.

Men först,

X
NYLIGEN TILLAGDA:  Laddad tärning – – – Närliggande, inte underliggande – – – Metafor: koltäcke – – – Lördagskött – – – Vad betyder i genomsnitt? – – – Sårbarhetsdopare – – – Tala med, inte till X

avatar
1 Comment threads
0 Thread replies
0 Followers
 
Most reacted comment
Hottest comment thread
1 Comment authors
FatBoyTim Recent comment authors
newest oldest most voted